Inkassohandboken
Inkassohandboken på internet

Betalningsföreläggande

Hur betalningsföreläggande ska utformas och vilka uppgifter som är obligatoriska.

Betalningsföreläggande innebär att kronofogdemyndigheten sänder ut ett brev till gäldenären. Medger gäldenären att kravet är riktigt eller inte svarar inom en angiven tid kan kronofogdemyndigheten utmäta skulden om gäldenären inte frivilligt betalar.

Ansökan om betalningsföreläggande skickas till kronofogdemyndigheten (KFM) i det län som gäldenären är folkbokförd i eller om det är ett bolag där bolaget har sitt säte. Ansökan ska inges i två exemplar.

När din ansökan om betalningsföreläggande har kommit in till KFM följer en särskild process, s.k. summarisk process, som innehåller följande steg:

  • Den du riktar kravet mot får ett föreläggande att betala eller att uppfylla sina plikter mot dig. Han delges föreläggandet, vilket betyder att han bevisligen tagit del av det.
  • Den svarande har möjlighet att yttra sig om innehållet i föreläggandet (ditt krav) och eventuellt motsätta sig (bestrida) kravet inom en viss tid.
  • Om den svarande motsätter sig kravet kan ärendet på din begäran överlämnas till tingsrätten för fortsatt handläggning. Om han inte motsätter sig kravet fastställer KFM sökandens krav i ett utslag. Detta blir enklare och billigare än en tingsrätts dom. En process i tingsrätten försenar ärendet, men i de flesta fall blir beslutet detsamma.

KFM verkställer sedan utslaget eller den eventuella dom som meddelats om ärendet gått vidare till tingsrätten. Gäller det pengar sker detta genom en undersökning av den svarandes tillgångar och därefter utmätning.

Du som är sökande kan överklaga om du inte är nöjd med utslaget. Den svarande kan i sin tur hindra att utslaget blir giltigt genom att ansöka om återvinning senast en månad efter det att utslaget meddelades.

Kronofogdemyndigheten har på sin hemsida blanketter för nedladdning samt även interaktiva blanketter med ifyllnadshjälp.

Uppgifter som ska finnas i ansökan

I ansökan ska följande uppgifter om parterna fyllas i:

  • namn
  • personnummer/organisationsnummer
  • adress

Om förhållanden ändras eller felaktigheter upptäcks i ansökan ska KFM genast meddelas. I vissa fall kan en part sakna person- eller organisationsnummer (t.ex. nyanländ invandrare). Sökanden ska alltid ange skälet till varför person- eller organisationsnummer saknas i ansökan. KFM kan i dessa fall ta fram ett särskilt identifikationsnummer.

Adressuppgift är viktigt för en snabb handläggning och delgivning. Ofta har sökanden tillgång till aktuella uppgifter om var svaranden kan nås. Det är då viktigt att vidarebefordra dessa till KFM. Om sökanden känner till att personuppgiften är skyddad (sekretessbelagd) ska detta framgå av ansökan.

Kapitalbelopp

I mål om betalningsföreläggande ska yrkat kapitalbelopp fyllas i. Kapitalbeloppet är själva fordran som fordringsägaren kräver betalning för. Ränta, inkassokostnader och kostnader i målet ingår inte i kapitalbeloppet.

Kapitalbeloppet kan naturligtvis vara flera olika fordringar som sammanräknats (t.ex. på grund av flera olika räkningar). I ansökan bör det totala kapitalbeloppet fyllas i. Detta kan delas upp i olika delbelopp när man beskriver grunden för fordran.

Sökanden kan förutom kapitalbeloppet även yrka ränta, inkassokostnader och kostnader i målet. Det är viktigt att även dessa yrkanden är tydliga.

Grunden för fordran

Med grund menas i detta sammanhang bakomliggande förhållandet som orsakar yrkandet. Grunden i mål om betalningsföreläggande ska anges så tydligt att svarande och KFM förstår vilken fordran som sökanden begär betalning för. Detta kan göras genom att hänvisa till ett kontrakt eller genom att beskriva fordrans uppkomst (t.ex. ”Köp av personbil med registreringsnummer ÄÄÖ 000 1998-01-05”). Att enbart hänvisa till en faktura är inte tillåtet. Men det går bra att hänvisa till en faktura och i ansökan skriva vad kunden köpte och när. Grunden kan också vara en hänvisning till en bifogad kopia på fakturan om det framgår av fakturan vad köpet avsåg.

Om grunden för fordran anges oklart kan tvist uppstå i framtiden om vad ansökan egentligen avsåg. Av en korrekt utformad grund ska även den som inte är part i målet få en klar och exakt uppfattning om vad målet omfattar. Om grunden verkar oklar kan KFM begära att ansökan kompletteras. Om komplettering inte kommer in kan ansökan avvisas.

Verkställighet

I ansökan om betalningsföreläggande går det att ange vilken verkställighet som begärs. Det finns tre olika verkställigheter:

  • Begränsad verkställighet
  • Fullständig verkställighet
  • Utmätning av fastighet

Begränsad verkställighet innebär att kronofogdemyndigheten kontrollera gäldenären har utmätningsbara tillgångar i form av lön eller överskjutande skatt. Ansökningsavgiften är 500 kr.

Fullständig verkställighet innebär att kronofogdemyndigheten förutom lön och överskjutande skatt även kontrollera om gäldenären har andra utmätningsbara tillgångar som t ex bil eller konst. Ansökningsavgiften är 1.000 kr.

Utmätning av fastighet innebär att kronofogdemyndigheten även kontrollera om gäldenären har en fastighet. Utmätning av fastigheten kan i så fall ske. Varning: Om utmätnings förfarande skulle misslyckas får sökanden ersätta kronofogdemyndigheten för deras kostnader de haft för att försöka sälja fastigheten. Det kan handla om 10.000 kr eller mer.

Om inget anges i ansökan om verkställighet utför kronofogdemyndigheten en fullständig tillgångsundersökning.

Avgiften för utmätning betalas i första hand av gäldenären. Om gäldenären inte har några utmätningsbara tillgångar blir sökande betalnings ansvarig för avgiften.

Det går att begära att verkställighet inte skall verkställas. I så fall går det att vid ett senare tillfälle ansökan om utmätning om gäldenären inte frivilligt betalar.

Ränta

Man måste klart ange det belopp på vilket ränta yrkas, räntesatsen och datum från och med vilken räntan ska beräknas. Fordringsägaren ska räkna fram vilken ränta han skulle ha fått fram till och med ansökningsdagen. Om fordringsägaren inte lämnar den uppgiften kan KFM förelägga fordringsägaren att komplettera ansökan.

Grunden för ränteyrkandet ska uppges om den begärda räntan överstiger den ränta som utgår enligt 6 § räntelagen. Räntelagen 6 § medger drjösmålsränta motsvarande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter (fn 3,5% + 8% = 11,5%). Yrkas lägre ränta, behöver man inte fylla i grunden för ränteyrkandet. Har inget avtal om ränta träffats, kan fordringsägaren ändå begära ränta enligt 6 § räntelagen. Grunden för ränteyrkandet kan anges som ”enligt p. 8 skuldebrev daterat 2007-02-01” eller ”muntligt ränteavtal vid köpet”.

På fordringsägarens kostnader i målet utgår ingen ränta.



För hjälp med att räkna ut ränta korrekt tryck här!

Räntelag (SFS 1975:635)