Handräckning

Handräckning är tillämpligt då kravet inte är en penningfordring. Det finns två typer av handräckning; vanlig handräckning och särskild handräckning.

Vanlig handräckning

Vanlig handräckning gäller för de fall då sökande vill framställa ett krav om att svarande skall överlämna egendom som svarande har i sin besittning (fysik kontroll över saken). Det kan t ex avse att återlämna en lånad bil, återlämna en maskin, leverera vissa varor eller utföra en reparation. Det kan också avse att riva en byggnad eller bortfrakta lös egendom. Vräkning av hyresgäst är också en form av vanlig handräckning (avhysning).

Vid vanlig handräckning måste sökande utförligt förklara grunden för ansökan. Det vill säga förklara för kronofogdemyndigheten hur situationen uppstått.

Ett exempel: A har skrivit ett köpeavtal 15 februari 2007 med B om att A ska till ett pris av 10.000 kr köpa B:s Volvo och övertagande skall ske den 1 mars 2007. Grunden för vanlig handräckning blir då: ”Jag har den 15 februari 2007 ingått avtal med B om att köpa dennes Volvo, registreringsnummer XXX 111. Övertagandet av bilen skulle ske den 1 mars 2007. B vägra att fullgöra avtalet, dvs vägra att sälja bilen till mig enligt köpeavtalet 15 februari 2007.”

Ansökan om handräckning kan ske först efter det att fullgörelse tidpunkten inträffat, d v s efter det datumet då leverans skulle skett. Tar vi exemplet ovanför om bilen kan ansökan om vanlig handräckning tidigast lämnas in efter den 1 mars 2007.

Yrkandet måste vara bestämt. Kronofogdemyndigheten och svarande måste veta vilken åtgärd som sökande vill att kronofogdemyndigheten skall utföra. I exemplet ovan om bilen bör yrkandet utformas: ”Undertecknade yrkar härmed att kronofogdemyndigheten skall förplikta svarande att överlämna bilen till mig.”

Härvid skall det även anges om sökande vill ha ersättning för kostnader för vanlig handräckning. Det kan utformas på följande sätt: ”Vidare yrkar undertecknad att svarande skall ersätta oss för kostnaderna i målet enligt följande:”

Handräckning fungera på samma sätt som betalningsföreläggande. Sökande ansöker om handräckning. Kronofogdemyndigheten delger svarande om denne har några invändningar. Inkommer svarande inte med några invändningar tar kronofogdemyndigheterna tillbaka sakerna och överlämnar de till sökande. Om svarande har invändningar mot att lämna tillbaka sakerna så verkställer inte kronofogdemyndigheten inte ansökan. Om sökande vill ha tillbaka sakerna måste de vända sig tingsrätten och ärendet kommer att handläggas av tingsrätten som ett vanligt tvistemål. Vet sökande om att svarande kommer att motsätta sig att frivilligt lämna tillbaka sakerna går det fortare att ansökan om stämning hos tingsrätten från början.